Att vara en skådespelare eller föremål i internationella konflikter

Jamal Halawa – Webislam

(Läsning i det arabiska helvetet)

Det verkar som att den nuvarande uppvärmningen i den arabiska fronten, närmare bestämt i Syrien, är på väg att
explodera till en ännu värre situation. Och oavsett konsekvenserna av det som kommer att hända i dagarna och
veckorna framöver i fråga om en dramatisk utveckling, det är viktigt att förstå hur man ska beskriva den nuvarande
situationen, för att bygga upp en analytisk tolkning som kan bilda stödelement inom den arabisk-internationella
motstånd till en av de senaste konspirationsavsnitt från den ”imperialistiska internationella allians” (IIA) i den
arabiska världen.

Det finns de som utarbetade sina positioner sedan början av, vad som orättvist kallades, den ”arabiska våren”,
baserat på data som tog de långt bort från objektivitet och en vetenskapligt-historisk analys av konfliktens
karaktär sedan västvärlden tog vår arabiska region, som första plats för att bromsa världsländernas strävande och
tillämpa deras hegemoni och kontroll över världens viktigaste naturresurser och energikällor, vilket gjorde det
möjligt för västvärlden att styra energipriser och de internationella marknaderna.

Detta bråttom ledde till feltolkningar, men efter mer än två år sedan början av CIA:s ”revolutioner”, har idag
blivit klart den verkliga omfattningen av deras konspiration och dess huvudsyfte bakom allt detta kaos som skapats,
vilket är ingen annan än, och som en gång varnade många, den inre framaxeln som slog och förändrade den militära
konfliktens ekvation, även delvis, om Israel i Libanon och Gaza.

I själva verket handlar det om den syriska fronten, som är ansiktet som representerar bestämdheten och avvisar
normaliseringen med fienden, och som är det viktigaste stödet i den direkta militära konfrontationen med den
”imperialistiska internationella allians” väpnade gren, företrädd av den ”fascistiska-sionistiska enhet kallad
Israel”.

Många av dem som gjorde en felaktig tolkning, betraktad som ärliga patrioter, korrigerade och byggde en korrekt
beskrivning av vad som händer. En annan del vacklar fortfarande, av okunskap eller envishet, i väntan på det
västerländska stödet för att avsluta så snart som möjligt den kamp de har med sitt samvete, och bygga på taket till
sin förlamade känsla av patriotism, en position närmare avsmaken än etiken.

Ett av bevisen som vi måste förstå är att den ”imperialistiska internationella allians”, och dess amerikanska
centrifug centrum dominerad av inflytelserika sionistiska, ekonomiska, militära och internationella industriers
lobbygrupper, inte tar fram någon politiskt eller militärt process om det inte baseras på väl analyserade och
beräknade grunder för att nå de mål som satts upp tidigare i sina operativa program, många år innan de genomförs.

Det finns center för information, underrättelser, forskning, studier, laboratorier och universitet som utvecklar
omfattande program och studier som syftar till att genomdriva aktiviteter för att underlätta en eventuell
”förändring eller reform” i någon del av världen där dess vitala intressen finns, vare sig taktiska eller
strategiska. De inte bara bygger utifrån försiktighet, utredning och tålamod, men även utifrån militärer och
specialister inom politik och sociologi, antropologi, psykologi och samhällbeteende.

För att göra detta har de tillgång till de bästa, och de sparar varken i kostnader eller i ansträngningar för att
hålla dem i sina led. De lämnar inget utrymme för godtyckliga eller motsägelsefulla politik, och om de felar, och de
gör det, snabbt rättas till utan skrävlande eller demagogi, och när deras politik genomförs, är det för att de har
tio eller tjugo år för att förbereda dem.

De är varken personalistiska eller krigsherrars stater, men stater med industriella, ekonomiska, militära och
säkerhets institutioner som regleras genom ett komplext nätverk av vitala balanserade intressen, gemensamma och
sammanflätade, där folket eller ledarens roll är bara som statist eller en fördefinierad funktion, med vilken de
saknar förmåga att övervinna de institutionernas beslut som satte de där, oavsett deras konstitutionella funktioner.

Den som överskrider sin roll, neutraliseras eller likvideras. Någon kanske skulle säga att detta är den organiserade
brottssyndikatens ”modus operandi” och denne kan vara rätt, men vi talar om stora makter med sina institutioner,
organisationer, regeringar och arméer som ständigt arbetar dygnet runt för att sätta tänderna på människors liv och
deras naturresurser och kränka deras rättigheter i alla delar av planeten.

Allt detta innebär att konfrontationen med denna allierade kriminell och komplex i sin sammansättning med mer än
80 % av jordens resurser, är varken lätt eller roligt, men det kräver stora insatser från en uppsättning av styrkor
och stater som arbetar utanför ramen för den ”imperialistiska internationella alliansens” kontroll i syfte att skapa
en ny jämvikt efter misslyckandet av Sovjetunionens under det kalla kriget.

Här måste vi arbeta, alla som tror på den mänskliga rätten till värdighet och rättvis fred, för att utnyttja de
luckor som lämnar den brottsliga alliansen och därmed återuppliva motsättningarna inom deras område, för att
fastställa resultaten av den sista striden för människor runt om i världen. Därigenom främja skapandet av en ny mer
balanserad och rättvis världsordning för att bidra till en ny era efter den orättvisa och kriminella kapitalismen,
som under de senaste två hundra åren, har förstört livet för hundratals miljoner människor med sina destruktiva och
provocerade krig som har lett till hunger och förflyttning av tusentals miljoner män, kvinnor och barn i de fem
kontinenterna.

Därför är det tydligt att det krig som sker i Syrien (som i dag, tillsammans med Iran och motståndsfraktionerna i
området är spjutspets i konfrontation mot ”IIA”) och inom den arabiska fronten, syftar till att uppnå vissa mål, där
västerländsk demokrati eller någon annan stil, kommer att lysa med sin frånvaro och är klart avsedda att bryta axeln
för det internationella motståndet mot ”IIA:s” hegemoni på resurser, energikällor och världsmarknaderna.

Ekonomin och dess produktions relationer är de faktorer som avgör de politiska systems natur, vilket innebär att man
kan inte använda ett nytt politiskt system i varje samhälle som saknar en politisk tänkarelit och statsmän som kan
få det att fungera (det nya systemet) och det som reglerar handling och interaktion är kartan över kunskap och
tanken, och det är där de produktionsförhållanden spelar en viktig roll i alla samhällssektorer för att skapa den
nödvändiga eliten som kan hantera vilket politiskt system som helst, vare sig ny eller gammal.

Vi har tydligt sett vad som hände i Japan och Tyskland efter andra världskriget, där den imperialistiska alliansen
bestämde sig för att befästa sin militära seger genom att bygga kapitalistiska liberala demokratier i västerländsk
stil, underordnad sitt centrum i Washington och de västerländska kapitalistiska staterna. Produktionsförhållanden
som var redan utvecklade i dessa två länder skapade den rätta atmosfären i detta avseende, och det som bildades var
ett nätverk av länkar och vitala intressen i de båda länderna till kapitalismens centrum i Washington, och man
skapade tidiga korrektionsåtgärder för de tänkbara inre valresultaten i båda länderna.

Istället byggde deras politik i de latinamerikanska, sydostasiatiska och arabiska länder på införandet av arkaiska,
stam, feodala, repressiva och tyranniska regimer, på grund av oförmågan att styra och övervaka dem med ett system av
liberal demokrati stil, eftersom produktionsförhållanden inte var mogna för det, vilket innebär att aktiveringen av
varje demokratiskt system, även om i västterländsk stil skulle äventyra ”IIA:s” intressen. Och där vissa stater
försökte överstiga den imperialistiska hinder för att öppna nya horisonter för utveckling, så som skedde med Mohamed
Musadaqs Iran eller Allendes Chile, gjordes en tidig abort för att döda försöket innan den blev vuxen. Samma sak
hände i Egypten med Nasser, när Egypten försökte införa den industriella åldern under den nationella
frigörelseprocessen. Nasser blev isolerad, attackerad och till slut förgiftad.

Vi, det arabiska folket, och alla folk i denna förslappade värld som en följd av den ”imperialistiska
internationella alliansens” brott, alla, i dag, står vi inför en viktig kamp som kan vara avgörande för de kommande
två hundra år på Syriens mark.

Antingen är vi aktiva deltagare i alliansen som kämpar mot fiendens läger tyranni mot folkets intressen, inom
BRICS-gruppen och de flesta av de alliansfria länder i Afrika, Asien och Latinamerika, eller fortsätter vi att vara
underordnade objekt i kartan över internationella konflikter och billigt kött till deras missiler och vapens eld,
som är exakt vad de feodala staterna i Persiska viken gör, tränade att tjäna ”IIA” och som konspirerar med Israel
för att bryta nacken på motståndsaxeln i den arabiska fronten.

Så, striden i Syrien i dag, är allas slag, inte bara arabernas slag, men det är alla världens folk kamp som strävar
efter att bli emanciperade och fri från kapitalismens fascistiska brott. Oavsett vår position i frågan om den
syriska regimens natur, är det ett faktum att den har stått för mer än två år emot det värsta och mest avskyvärda
från den kriminella Natos allierade, vilket ledde till en direkt och öppen ingripande av Israel för att bryta den
militär ekvation.

Det är ett av ”Ondskans Internationella alliansens” största misstag som då och då händer, som jag nämnde
tidigare … Vi måste ta tillfället i akt för att förbereda ett perfekt och överraskande svar som kan störa alla
deras planer. Det avgörande slaget närmar sig, det är det viktigaste konfrontation där vi måste lyckas, vi har inget
val, och oundvikligen, kommer vi att segra.

6 maj 2013

Jamal Halawa