Ätstörningar bryter kulturgränserna

Hwaa Irfan – Onislam.com

Man har alltid trott att fenomenet ätstörningar förekom endast i industrialiserade, rika västerländska samhällen.
Att önska sig en ungdomlig kropp för att pryda den moderiktiga kläder som inte inkludera en fyllig figur är
biljetten till acceptans, hälsa, framgång, lycka och tillgänglighet.

Dock med en ökad medvetenhet har vi sprängd myten om att det är en sjukdom för de rika och visat att ingen kultur
är immun.

Ätstörningarna (ED) som först beskrevs i 1974, kanske representerar den mest dramatiska uttrycket för en kulturs
besatthet om reglering av kroppsstorlek.

Nivåerna har ökat markant under de senaste 30 åren bland medelklass kvinnor i åldern 15-25 (Lockie & Geddes s.41).

I USA lider upp till 10 miljoner kvinnor och en miljon män av ED. Enligt Ätstörningar Medvetenhet och Förebyggande
Organisation, kommer minst 50 000 personer att dö som en direkt följd av denna sjukdom (al-Korey s.54).

Orsaker och effekter

En av tolkningarna som väst ger till ätstörningar är behovet hos vissa kvinnor av att bli mindre kvinnliga.
Föräldrarnas attityd också upplevs som en viktig bidragande faktor till sjukdomen eftersom vissa föräldrar tenderar
att medvetet eller omedvetet störa sina döttrars försök att etablera normala kamratrelationer. Flickan slits mellan
sin rädsla för separationen och önskan att bli accepterad av sina kamrater.

Resultatet är diskret bantning, undvikande av måltider på kvällen, ätandet av ”viktminsknings livsmedel”,
regelbunden fasta, mm. Ett tvångsmässigt räknande av kalorier utvecklas också, förutom ett intensivt intresse för
mat och matlagning för andra, men man själv äter inte. (Lockie & Geddes s.41).

Dr Horeya Ahmed, chef för Student Rådgivning Center vid det Amerikanska Universitetet i Kairo, Egypten beskriver
anorexi: ”Det är en beroendeframkallande beteende, som en snöboll … och i slutet av raden finns döden.”

Det kan resultera i en extrem viktminskning på upp till 40 % lägre än önskvärd vikt, minskade hjärtfrekvens från en
låg ämnesomsättning, anemi, grov torr fjällande hud, lågt antal vita blodkroppar, ökade risken för infektion och
håravfall på grund av dålig kost (al-Korey s.52).

De drabbade blir beroende av att vara smal och ser det som en lösning på sina problem, tryck i skolan, hemma,
känslor av otrygghet, låg självkänsla och uppväxtens trauma.

Tonårsflickor får dessutom känna att de förlorar kontrollen över sina kroppar när de börjar menstruera och
utvecklar en kvinnlig form. Det blir ett försök att vrida tillbaka klockan (Readers s.30).

Bulimi är inte direkt dödlig men så småningom förstör ämnesomsättningen. Bulimiker hänger sig åt stor ätande och
kan förbruka upp till 20 000 kalorier i taget. En känsla av skuld uppstår sedan och för att underlätta deras
samvete spyr de och tar laxermedel eller diuretisk.

En bulimiker kan se frisk ut, men en medicinsk kontroll kommer att avslöja interna organskador, eventuell
tandlossning från saltsyra i kräkningen och oregelbundna hjärtslag. Detta kan leda till plötslig död (al-Korey
s.52, 53).

Igenom de kulturella gränser

Dr Farouk Shaheen, chef för Nutrition Center i Kairo, ger två skäl till varför Egypten har en låg grad av
ätstörningar. ”Islam ger komfort till en orolig muslim. Därför är det inte särskilt vanligt för en muslim att
genomgå svår psykiatrisk trauma.”

Det andra skälet han anger är att i Egypten ”en person aldrig känner sig ensam, det finns alltid familjen där för
att stödja och älska den personen.” Det lilla antal fall har han behandlat kommer från den egyptiska överklassen.

Dr Horeya dock hävdar att anorexi och bulimi är vanliga i Egypten och på uppgång. Hon har behandlat flera fall
själv och fortsätter att se fler och fler patienter (al-Korey s.53).

I Mohammed Nassers jämförande studie publicerad i Psychological Medical Journal, ett urval av 420 15-åriga elever
från El-Nile Secondary School i Kairo visade en överdriven oro för vikten.

Det fanns 12 delvis och 3 fulla fall av bulimi nervösa. Nasser påstår att studien bekräftar en morbid ätande modell
som växer fram i det egyptiska samhället och som liknar den i väst.

Effekterna av västerländska värden överförs lätt som en global kultur.

I de omtvistade palestinska områdena, fem distinkta arabiska kvinnliga highschool populationer (muslim, kristen,
druser, cirkasser och beduin) studerades samt en grupp av unga flickor med anorexia nervösa som låg på sjukhuset.

Alla de arabiska populationerna utom cirkasser hade starka västerländska influenser i sin inställning till ätande
och kroppsuppfattning (Shuriquie s.2).

Det bör betonas dock att leva i ett samhälle vars existens är ständigt hotad kommer givetvis att påverka alla
aspekter av normalt levande inklusive former av eskapism.

Den moderna bilden av kvinnor skapar idéer i huvudet på unga flickor som berövar dem möjligheten att upptäcka
själva det förestående vuxenlivet.

Icke-västerländska kulturella föreställningar betraktar mulligheten som attraktiva och önskvärde, ett tecken på
välstånd, fertilitet och framgång.

Men som Andres Pumariegas studie från 1986 hävdar, är urholkningen av sådana föreställningar resultatet av den
mainstream amerikanska kulturens kulturpåverkan (Miller s.2).

Förskjutningen av kulturen både hemma och utomlands är det som leder till ökad förekomst av ED. Den snabba
föränderliga världen är kanske inte vad doktorn beordrade!

Referenser

Al-Korney, Amina. ”Suffering in Secret”. Egypt’s Insight Magazine. 5: 7 (2001) 52-54.

Lockie, Andrew & Geddes, Nicola. ”The Women’s Guide to Homeopathy.” Storbritannien. Hamish Hamilton Ltd 1992.

Miller, Merry. N & Pumariega, Andres. ”Culture and Eating Disorders.” Psychiatric Times. 16: 2 (1999). 09/22/01.

Readers Digest. ”Alternative Medicine” Britain. Readers Digest Association Ltd. 1994.

Reuters Health ”Link between Cultural Factors and Eating Disorders Questioned.” Reuters Medical News. 09/20/01.

Shuriquie, N. ”Eating Disorders A Transcultural Perspective” 5: 2 (1999) 354-360. Publikationer. WHO. 09/22/01.