Att rösta i Sverige, är det lagligt? En sådan debatt som förs idag verkar komma från en annan tidsålder eftersom den är föråldrad för en
överväldigande majoritet av medborgare som bekänner den muslimska tron, oavsett om de väljer att delta i valet eller inte. Nu, när vi står
inför ett Riksdagsval, finns det dock människor som fortfarande ställer frågan till imamer, så ofta att vissa moskéer väljer att ägna en stund
av deras fredagspredikan före valen den 11 september för att påminna de troende om det uppenbara, nämligen möjligheten för alla att utöva sin
medborgerliga plikt utan några religiösa begränsningar.

Vart fjärde år väljer vi i Sverige en ny Riksdag som i sin tur ser till att utnämna en statsminister. Medan praktiskt taget alla kandidater har
frågan om Islam som en del av sina argument, givetvis en negativ argument som de associerar till landets alla problem, är många muslimska
medborgare ännu inte säkra på att de kommer att rösta den 11 september. Vissa har fortfarande frågor om lagligheten av deltagande i valet. För
att hjälpa dem att se saker tydligare och fatta de bästa besluten tar vi upp tre huvudfrågor här.

1) Är det tillåtet för en muslim att delta i val i ett icke-muslimskt land?

Majoriteten av muslimska forskare är av uppfattningen att muslimers deltagande i val i icke-muslimska länder inte bara är tillåtet, utan starkt
rekommenderat, eftersom det bidrar till samhällets gemensamma bästa i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Detta deltagande kan bli obligatoriskt om muslimers avhållsamhet kan gynna extremister och politiska partier som livnär sig på rasistiska,
främlingsfientliga och islamofobiska ideologier.

2) Är det tillåtet för en muslim att rösta på en icke-muslim?

Vissa muslimer bojkottar valet, under förevändning att Sverige inte är ett muslimskt land, att kandidaterna inte är muslimer eller att de inte
utövar Islam. Men här är det inte fråga om att välja en muslimsk guvernör (hakim muslim) eller ett politiskt parti som ska tillämpa sharia. Det
handlar om att välja människor som kommer att kunna hantera det här landets angelägenheter med lojalitet, rättvisa, värdighet och integritet.

Vi har om detta exemplet med följeslagarna till profeten som gick i exil i Abessinien 615, med kung Negus, som var kristen och som hade ryktet
om sig att vara respektfull och rättvis. Majoriteten av de muslimska flyktingarna stannade i Abessinien i 15 år fram till Khaybar-expeditionen
630. De var aldrig besvärade. Profeten hade i Negus erkänt en man med principer och rättvisa. Det var därför han bad muslimerna att ta sin
tillflykt till honom.

I en av sina fatwas (religiösa råd) sa Imam Ibn Taymiyya (1263-1328): ”Visst tillåter Gud att en ’rättvis’ stat existerar även om den styrs av
icke-troende. Men Gud tillåter inte att en orättvis stat existerar även om den styrs av muslimer.” Han bekräftar alltså tydligt att det är
rättvisa och inte regimens tro i ett politiskt system som räknas.

3) Hur väljer man mellan kandidaterna?

Valet av kandidater måste styras av följande grundläggande principer:

– Kandidaternas program,

– De mänskliga värderingar, moral, etik och värdighet som de bär på,

– Det allmänna intresset,

– Undvika fördomar genom stöd av kandidater som agerar för samhällets gemensamma bästa,

– Deras lojalitet kopplad till respekt för deras åtaganden, lagar, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Sammanfattningsvis rekommenderas ett starkt deltagande av muslimer, som medborgare, i val i icke-muslimska länder. Att lägga fram religiösa
argument för att inte gå att rösta är otillåtet, eftersom ingenting i Islams grundtexter motsätter sig det.