VID DEN flyende tiden!
Människan förbereder helt visst sin egen undergång, utom de som tror och lever ett rättskaffens liv och råder varandra
[att hålla fast vid] sanningen och råder varandra [att bära motgång med] tålamod.

Sura Al Asr (Den flyende tiden) 103;1-3

Fyra Fundament

Människan äger, använder och förlorar många saker såsom pengar, makt och kunskap, men pengar kan vi tjäna igen efter att ha
använt dem, makten kan vi förlora och sedan återta, information kan vi glömma men sedan repetera och lära oss igen. Det är
skillnad med tiden. Den har den unika karaktären att den endast tilldelas oss en gång. För att kunna utnyttja tiden väl
krävs en mästerjuvelerares precision och noggrannhet, en kärleksfull moders omtanke och en tapper krigares viljestyrka. Väl
använd kan tiden ge oss lycka i båda världarna, bortslösad kan den ge upphov till stress, misslyckanden och ånger.

I ett av sina uttalanden påpekade profeten Muhammed (fvmh)
den mänskliga förmågan att glömma bort värdet av de saker vi förfogar över.

Han sa: ”Det finns två välsignelser som många människor förlorar, hälsa och fri tid för att uträtta gott.”
I Koranen deklarerar Gud att människan har en otålig natur: Människan är skapad rastlös och otålig. (70:19)

Med utgångspunkt från denna vägledning, samt med hänsyn till samtida vetenskapliga observationer, kan vi identifiera fura
fundament som utgör grunden för ett framgångsrikt och väl planerat tidsschema:

• Insikt om tidens värde
• Medvetenhet om hur vi kan utnyttja vår tid/li>
• Förståelse för den mänskliga naturen beträffande hur vi kan använda tiden effektivt
• Tillvaratagande av vår viljestyrka

Insikt om tidens värde

Precis som tak och väggar endast kan byggas på en säker grund, så kan även tekniken för tidsplanering endast fungera om
individen förstår och förverkligar dess grunder. Om inte detta sker fungerar det inte alls eller inte särskilt länge.
Inledningen av Koranen surah Al-Asr lär oss tidens värde på ett ytterst vältaligt sätt. Gud deklarerar att när tiden
passerar förbi är människan sannerligen tillspillogiven, eftersom vi ständigt slösar från en skatt vi blir tilldelade
endast en gång. Denna insikt är det första steget mot tidsmedvetande. Att vara tidsmedveten innebär att vara tillräckligt
insatt i att tiden är det förlopp där alla våra ansträngningar att prestera något äger rum. Utan tiden kan ingen annan
resurs användas för att uppnå framgång, oavsett hur omfattande den än må vara. När vi väl inser detta kan vi börja ta de
nödvändiga stegen mot att ta till vara på vår tid och investera den väl.

Medvetenhet

Det andra steget inkluderar en noggrann analys av hur vi för närvarande använder vår tid och vad vi hoppas på att kunna
uträtta under vår livstid. Organisering och planering utgör vägkartan för en framgångsrik tidsförvaltning.
En viktig term i detta sammanhang är effektivitet, vilket dels innebär att prioritera och genomföra rätt saker och dels att
genomföra dem på rätt sätt. När vi planerar för effektivitet måste vi ha i åtanke vissa mänskliga karaktärsdrag. Vi måste
inse att två tidsperioder aldrig är lika. En individ kan vara mindre effektiv beroende på sina kroppsliga och själsliga
tillstånd, samt yttre omständigheter. Vägen mot ökad effektivitet passerar genom ökad kompetens, kombinerat med tekniken
för framgångsrik tidsförvaltning.

Förståelse

Ytterligare ett karaktärsdrag är vår känsla för brådska och benägenheten att behandla en situation märkt ”brådskande”
omgående. Olyckligtvis behandlar vi arbetsrelaterade situationer omedelbart, medan vi misslyckas med att reagera över våra
andliga och moraliskt självförverkligande behov. Genom att märka dessa viktiga ämnen med ”brådskande” kan vi utnyttja den
känslan för långsiktiga fördelar.

Viljestyrka

Slutligen bör vi utveckla vår viljestyrka för att realisera tidsförvaltningens principer. Att ta kontroll över våra liv
kräver att vi tar ansvar för våra handlingar. Varje individ bestämmer om de vill utnyttja den dyrbara tiden eller om de
vill låta den gå förlorad. Vi har en enorm frihet att välja vad gäller tiden. Det är upp till oss att använda den väl.

Är tidsplanering en lyx?

Vissa viftar bort tidsplanering som en lyx, men även om inte alla har friheten att kunna planera sin tid kan alla utnyttja
den fritid de har bara genom att fråga sig: hur många timmar spenderar vi framför Tv-n. Varje vecka? Sover vi oftast över
soluppgången? Hur väl använder vi den ”dötid” som uppstår i köer, medan man väntar på bussen eller kompisen? Hur mycket tid
spenderar vi på fåfäng konversation?

När gör man vad bäst

Framgångsrika människor vet vikten av att hålla sig vaken och utföra arbete, särskilt vid timmarna runt gryning. Då
utsöndras särskilt hormoner som ger kroppen koncentrationsförmåga och fokusering.

Vid middagstid

Att ta en tupplur höjer prestationsförmågan markant på eftermiddagen, vilket är något dagens medvetna företag applicerar.
Det var också profeten Mohammeds (fvmh) vana att vila vid den tiden. Studier påvisar att kroppstemperaturen är som högst
mellan kl. 17 och 19 (på eftermiddagen), vilket betyder att det är den bästa perioden för fysisk aktivitet. Därefter följer
en tretimmars period som på bästa sätt används med mental träning, så som att läsa eller memorera.

Natten innebär lugn och ro att tänka och reflektera över livet och dess mening. Under sömnen bearbetas dagens händelser,
framför allt de som inträffade precis innan sömnen. Det är därför ett bra tips att läsa eller tänka på något nyttigt innan
man somnar.

1. Målmedvetenhet

   Said Nurisi sa: ”Om människan inte har ett mål, eller beter sig som om det inte fanns något, tar deras ego över. De blir
   själviska och själv inriktade och de tror att liver kretsar runt dem”. Människor som sätter upp mål och organiserar sina
   liva runt dem är mer framgångsrika. Att ordna dem i betydelse och skriva ner dem bidrar till att förverkliga dem.

2. Arbetsfördelning

   Att fördela arbetet mellan andra kvalificerade personer i stället för att göra allt själva är ett stort steg mot att
   lyckas. Det kan verka enkelt, men att förtrycka ens egen ingivelse att säga: ”Jag kan göra det här bättre”, är inte hel
   lätt. Därför bör man välja de personer man delar arbetet med stor noggrannhet.

3. Flexibilitet

   Det vanligaste felet man gör när man planerar är att ta saker och ting för givet. I varje plan bör det finnas utrymme för
   oväntade händelser så att man är beredd och kan vara flexibel. Det är också viktigt när man planerar ett stort projekt att
   man delar in det i mindre projekt som känns greppbara, annars riskerar projekt att hamna på ”att göra” listan längre än
   nödvändigt.

4. Att komma i tid

   Har du förundrats över hur vissa människor alltid kommer i tid till alla möten, hur vissa elever alltid lämnar in
   arbetsuppgifter i tid? De som åstadkommer detta mål har en enkel princip: för att vara i tid, var i god tid. Med andra ord
   gör färdigt arbetet med god marginal och anländ tidigt till möten. Det leder även till att vi känner oss mer nöjda eftersom
   tilliten till oss själva ökar och vi kan därmed bli mer effektiva.

5. Dagbok

   Vi borde dagligen ställa oss frågan ”har jag spenderat tiden som gavs till mig på ett ansvarsfullt sätt?” Genom att föra
   en aktivitetsdagbok där man noterar hur lång tid man spenderat på en aktivitet och hur viktig den var, kan man få en
   överblick över hur mycket tid man slösar å t.ex. meningslösa Tv-filmer eller onödiga samtal.

6. Utnyttja väntetid

   Att vänta är en del av livet. Medan man väntar på bussen eller sitter fast i en bilkö kan man göra dhikr, åker man
   kommunalt är det utmärkt att ha för vana att bära med sig en bok.

7. Att prioritera

   När vi får ett uppdrag märkt ”brådskande” i handen, släpper vi oftast allt annat runt oss. Därför kan det lätt bli så att
   man inte prioriterar läsandet av en bok för ens andliga utveckling, eller att träffa sina goda vänner och umgås med
   familjen. Vi borde därför se över våra prioriteringar.

Sura Al Asr

Imam Shafi’i har sagt att om människorna bara betänkte senna sura väl, skulle det vara vägledning nog. Hur viktig denna
sura var för Sahabas kan man få av traditionen som säger att när som helst två av dem möttes skildes dem inte åt förrän de
hade reciterat sura Al Asr för varandra.

Salaam 1998, Maj – Jun, Sida 6-8