Ramzy Baroud – The Palestine Chronicle

 

Den palestinske författaren och intellektuelle Ramzy Baroud skrev denna korta dikt som svar på frågan: ”Var är Gud från allt som händer i Gaza just nu?”

 

Nej, vi dyrkar inte samma Gud,

För min går barfota genom Jabaliyas gator,

Hans sår oläkta och blödde ner i jorden—

Den fläckar hans olivfärgade skinn, markerar honom för alltid.

Min Gud är mödrars klagan,

Sörjande i al-Mawasi,

Bedjande fortfarande om frälsning,

Kyssande de aska ansiktena på sina döda barn.

Min Gud är två barn,

Dragande sina föräldrars kvarlevor på en åsnevagn,

Sökande frenetiskt efter tom jord,

Att begrava sina älskade innan soldaterna kommer tillbaka.

Min Gud är mod, tålamod, rättvisa…

Sumud av ett folk

Vars själar inte kan begränsas

Till en rubrik eller en forskares teori.

Min Gud är den envisa flyktingflickan,

vägrande att överge sitt sökande efter hem,

Orubblig, trots stormen,

Hennes hjärta längtar fortfarande efter den plats hon kallar sin egen.

Och framför allt,

Min Gud är frihet –

En eld som ingen makt kan släcka,

En låga som skär genom förtryck,

Ett ljus som visar vägen.

Min Gud är en Gaza-flykting,

Kämpande för att befria oss alla

Från alla falska idoler

Som håller oss fjättrade i öronbedövande tystnad.

 

 

Originaltext: God is a Gaza Refugee – A Poem