Dr Samah Jabr – Middle East Monitor
Befrielsepsykologi är ett revolutionerande tillvägagångssätt inom psykologiområdet som går utöver traditionell terapi för att fokusera på att ta itu med de sociala och politiska rötterna till förtryck och orättvisor. Det är ett direkt svar på lidandet hos koloniserade och förtryckta människor, som syftar till att befria sinnet och själen från de destruktiva effekterna av kolonisering och ockupation. I Palestina, där människor lever under bördan av ockupation, blir befrielsepsykologi en trängande nödvändighet för att konfrontera orättvisor och dess psykologiska och sociala effekter. Detta förhållningssätt är inte begränsat till individuella psykologiska dimensioner utan är djupt sammanflätat med kampen för frihet och rättvisa i de samhällen där människor lever.
I Palestina framträder islamiska principer som en grundpelare som förstärker denna form av befrielse. Islam, med sina läror som kräver rättvisa, jämlikhet och förkastande av förtryck, överensstämmer med befrielsepsykologins mål för att bygga motståndskraftiga samhällen som strävar efter värdighet och befrielse från alla former av tyranni. Islam bär inom sig ett omfattande befrielsebudskap som sträcker sig till flera aspekter av mänskligt liv, från befrielsen av själen och psyket till befrielsen av samhället från orättvisor och tyranni. Befrielse är grundläggande i Islam och bidrar till att bygga individer och samhällen på värderingar som rättvisa, värdighet och uthållighet inför förtryck. Som psykiater kan jag inte förstå det palestinska samhällets uthållighet, motståndskraft och ståndaktighet inför alla utmaningar vi upplever utan att inse den centrala roll som Islam spelar i samhällets kultur. Förhärligandet av martyrer och hoppet om att träffa nära och kära i livet efter detta hjälper människor att uthärda förlust och sorg när psykiatrins verktyg och alla former av terapi misslyckas med att lindra de djupa psykologiska såren.
Befrielse inom Islam utgör en viktig grund för framväxten av befrielsepsykologi som fokuserar på att ta itu med orsakerna och effekterna av orättvisa på mental hälsa. Islam är en religion som höjer värdet av mänsklig värdighet och försvarar mänsklig frihet på alla plan. Allah säger i Koranen: VI HAR sannerligen visat Adams söner stor heder. (17:70). Denna vers speglar hur människovärde är kärnan i Islams budskap, där den inte får kränkas under några omständigheter. Islam kom för att befria mänskligheten från alla former av slaveri, inte bara fysiskt utan också intellektuellt och psykologiskt.
Att befria jaget från psykologiska begränsningar och påtryckningar är en integrerad del av det islamiska budskapet. Koranen uppmuntrar befrielse från rädsla och beroende av förtryckare, och uppmanar troende att förlita sig på Allah, hyllning och är till Honom, och lita på sig själva. Allah säger: Ni skall inte frukta dem – frukta Mig, om ni är troende! (3:175). Denna vers uppmanar muslimer att befria sig från den psykologiska rädsla som förtryckskrafter kan ingjuta i dem, och bekräftar att sann rädsla bör vara av Allah ensam, vilket öppnar dörren för att befria själen från underkuvande.
Muslimer anser också att motståndet mot orättvisor är en religiös och moralisk plikt. I Sura An-Nisa (Kvinnor) befaller Allah de troende att upprätthålla rättvisa och vittna om sanningen även under de svåraste omständigheterna: TROENDE! Slå vakt om rätten och rättvisan som Guds vittnen, även om det skulle vara till skada för er själva… (4:135). Denna vers lägger ett stort ansvar på muslimer att uppnå rättvisa och motsätta sig förtryck.
Profeten Mohammed, frid vare med honom, förstärkte denna princip i sitt uttalande: ”Den bästa jihad är ett sanningsord framför en tyrannisk härskare” (rapporterat av Al-Tirmidhi), och betonade att jihad inte bara sker genom vapen utan också av konfrontera tyranni och förtryck med ord och ta ställning mot orättvisor, som kan vara en hörnsten i befrielsepsykologin.
Islam som en revolution mot de sociala strukturerna i det förislamiska Arabien
Vid tiden för profeten Mohammeds uppdrag levde den arabiska halvön under stela och hårda sociala strukturer präglade av klassdiskriminering, ekonomiskt utnyttjande, rasförtryck och stamvåld. Dessa strukturer stärkte elitens auktoritet och var beroende av förslavning och exploatering av de svaga. Islam kom att göra uppror mot dessa sociala strukturer och etablera ett nytt samhälle baserat på rättvisa och jämlikhet.
Den mest framträdande aspekten av den islamiska revolutionen var nedmonteringen av klass- och stamskillnader, som profeten Mohammed deklarerade i sin avskedspredikan: ”O folk, er Herre är en, och er far är en. Det finns ingen överlägsenhet hos en arab över en icke-arab, inte heller hos en icke-arab över en arab, inte heller hos en vit över en svart, inte heller hos en svart över en vit, förutom genom fromhet” (rapporterat av Ahmad). Detta revolutionära tillkännagivande avvecklade de sociala diskrimineringsstrukturerna från förislamisk tid och lade grunden för ett samhälle baserat på jämlikhet mellan alla människor.
Islam revolterade också mot slaveri och gjorde fromhet och goda gärningar till det sanna måttet på en persons värde, oavsett deras härkomst eller samhällsklass. Koranen anger att befria [en människa] från slaveri, (90:13) som en av de gärningar som drar en person närmare Allah. Denna sociala revolution var inte bara materiell befrielse utan också psykologisk och intellektuell befrielse, som befriade sinnen och hjärtan från diskrimineringens och förtryckets bojor.
Samtida islamiska befrielseledare
Islams befrielsevärden förkroppsligades i många ledares liv som använde Islam som ett verktyg för befrielse från orättvisor och förtryck. Här nämner vi några ledare från vår moderna historia, som presenterade olika men kompletterande modeller för hur man använder Islam i kampen för frihet och rättvisa.
Malcolm X var en av de mest framstående ledarna och aktivisterna inom medborgarrättsrörelsen i USA. Han föddes 1925 och dödades 1965 i New York. Malcolm X växte upp i en utmanande miljö, där hans familj utsattes för rasförföljelse efter att hans far dödades i en incident som tros ha rasistiska motiv, och hans mamma drabbades av psykologiska kriser. Hans liv försämrades och han blev inblandad i brott och satt i fängelse. Under sin fängelse anammade han Islam, började omforma sitt liv och tänkande och blev en framstående symbol för kampen för svartas rättigheter. Han var känd för sin djärva och frispråkiga hållning mot rasism och förtryck. Han efterlyste stolthet över svart identitet och för svarta människors ekonomiska och politiska oberoende i USA. Han antog senare ett globalt perspektiv och började förespråka samarbete mellan raser och för mänskliga rättigheter i bredare skala tills han mördades den 21 februari 1965, samtidigt som han höll ett tal i New York. Noterbart besökte han Khan Yunis lägret 1964, skrev en antisionistisk artikel och träffade Ahmad Shukeiri, den första presidenten för Palestinas befrielseorganisation (PLO). Trots hans tidiga död förblir Malcolm X:s arv vid liv, och han anses fortfarande vara en av symbolerna för kampen för rättvisa och mänsklig värdighet.
Före honom fanns Abdul Rahman Al-Kawakibi, den syriske tänkaren och reformatorn som var en av pionjärerna under den arabiska renässansen. Född i mitten av 1800-talet i Aleppo, Syrien, kom han från en prestigefylld och välkänd familj. Han studerade religionsvetenskap, språk och moderna vetenskaper, vilket hjälpte honom att bli en inflytelserik figur i arabiskt och islamiskt tänkande. Al-Kawakibi var känd för sina djärva ställningstaganden mot tyranni och orättvisor, särskilt mot den ottomanska despotismen som dominerade arabvärlden vid den tiden. Han efterlyste politiska, sociala och religiösa reformer och trodde att despotism var orsaken till den islamiska nationens förfall. Således fokuserade han på att kritisera absolut auktoritet och efterlyste upprättandet av ett fritt och rättvist samhälle baserat på principerna om konsultation (shura) och demokrati. Hans mest kända verk är boken ”The Nature of Tyranny and the Struggle Against Enslavement”, som anses vara en av de viktigaste texterna i det arabiska politiska tänkandet. I den analyserade han karaktären av tyranni, dess negativa effekter på samhället och erbjöd insikter om hur man kan konfrontera och eliminera det.
Ali Shariati var en iransk tänkare och reformator, betraktad som en av de inflytelserika gestalterna i modernt islamiskt tänkande. Född 1933, hans far var en religiös aktivist och intellektuell, vilket hade en betydande inverkan på Shariati under hans första år. Han studerade sociologi vid University of Mashhad i Iran och avslutade sina högre studier vid Sorbonne i Paris, där han var influerad av västerländska filosofer och tänkare. Denna exponering hjälpte honom att utveckla sin egen intellektuella vision. Shariati var känd för sina reformistiska tankar och krävde en omtolkning av Islam i linje med samtida sociala och politiska frågor. Han fokuserade på att återuppliva Islam som en befrielsekraft mot orättvisor och tyranni. Han såg Islam som en religion som främjar social rättvisa och jämlikhet. Shariati skrev många böcker och föreläsningar som påverkade den yngre generationen iranier och spelade en viktig roll i att forma det revolutionära medvetande som bidrog till den iranska revolutionen 1979. Hans mest kända verk inkluderar ”Return to Self”, ”The Creation of a Revolutionary Self” och “Religion Against Religion”. Än i dag betraktas Shariati som en symbol för islamisk intellektuell förnyelse och en förespråkare för att befria muslimska folk från tyranni och orättvisor. I sin bok ”History of Civilization” skrev Shariati: ”När Palestina är utplånat från existensen och Jerusalem är ockuperat och vi bara hör ett fåtal röster från våra forskare, kommer alla religiösa berättelser och slagord att bli en uppsättning ord som inte betyder något.”
Från Sydafrika växte Farid Esack fram som en islamisk forskare och människorättsaktivist. Han anses vara en av de mest framstående samtida islamiska tänkarna som arbetar i skärningspunkten mellan religion och social rättvisa och mänskliga rättigheter. Född 1956, levde han sin ungdom under apartheidtiden i Sydafrika, vilket avsevärt påverkade hans tänkande och politiska aktivism. Esack grundade ”Muslim Justice Movement” i Sydafrika, som arbetade för att bekämpa apartheid ur ett islamiskt perspektiv, med fokus på att stå emot orättvisor och förtryck. Han var också en anhängare av kvinnors rättigheter och deltog i diskussioner om religiösa och intellektuella reformer i den muslimska världen, vilket gjorde honom till en framträdande röst inom detta område. Utöver sin politiska och sociala aktivism har Esack haft akademiska positioner vid flera universitet runt om i världen, inklusive Harvard University, och är känd för sin forskning som kombinerar Islamstudier med frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Genom sina verk och tal uppmanade Esack att tillämpa värdena för rättvisa och mänsklig värdighet i det muslimska samhället, och betonade vikten av en positiv interaktion mellan Islam och globala principer om mänskliga rättigheter. Han är fortfarande aktiv i att förespråka palestinska rättigheter.
Många islamiska ledare har visat hur Islam kan vara en drivkraft för befrielse från förtryck och tyranni. Islam är inte bara en religion, det är ett befrielsebudskap som uppmanar till rättvisa, jämlikhet och solidaritet med de förtryckta. Den islamiska historien är fylld av hedervärda exempel på ledare som stod upp mot tyranner med styrkan i tron och modet i sin övertygelse. Dessa värderingar lever än idag i de förtryckta folkens kamp. Medan vissa är fjättrade av rädsla och underkastelse, fortsätter Islam att inspirera själar till befrielse och motstånd, så att sanningen förblir orubblig och rättvisa förblir det högsta målet, värdigt alla livets uppoffringar.
Originaltext: Islam and liberation psychology: A pillar of psychological struggle in occupied Palestine
