Den växande kraften hos den ”muslimska rösten”

dailysceptic.org

 

Det allmänna valet 2024 är förmodligen första gången som vi har sett en islamisk agenda som öppet påverkar ett val i Storbritannien.

Detta inflytande syns tydligt i i vilken utsträckning partier och kandidater är angelägna om att framstå som stödjande av palestinier i Gazakonflikten. Det finns också en samlad kampanj för att få muslimer att rösta i islamiska frågor.

Muslimska röster kan påverka marginella valkretsar
Henry Jackson Society har släppt en rapport som visar att islam är den största minoritetsreligionen i 129 av de 220 mest marginella platserna i det allmänna valet. Det är 58,6 % av marginalplatserna. En marginell mandat är en där segermarginalen förväntas vara högst 10 % av väljarna. Det finns 220 marginella mandat i detta val vilket är drygt en tredjedel (33,8%) av alla tillgängliga mandat.

Islam är den största religiösa minoriteten i mer än hälften av de marginalplatser som för närvarande innehas av de konservativa (98 av 176, eller 55,6%). Islam är också den största minoritetsreligionen i alla de marginella platser som för närvarande innehas av Labour (tre av tre, eller 100%).

Henry Jackson Societys webbplats har en användbar tabell som visar den muslimska befolkningen i varje valkrets.

2011 representerade muslimer 10 % eller mer av befolkningen i 82 valkretsar. Idag representerar de 10 % eller mer av befolkningen i 120 valkretsar.

2011 representerade muslimer 25 % eller mer av befolkningen i 21 valkretsar. Idag är det 30 valkretsar.

Muslimer representerar nu 50 % eller mer av befolkningen i fyra valkretsar.

 

Stöd för en stat i Palestina

En opinionsundersökning som genomfördes i april i år visade att brittiska muslimer är mer benägna att ha en positiv syn på Hamas än en negativ. Endast en av fyra brittiska muslimer tror att Hamas begick mord och våldtäkt i Israel den 7 oktober 2023. Nästan hälften av brittiska muslimer känner mer sympati med Hamas än med Israel.

En av fyra brittiska muslimer (25 %) nämner Israel-Palestina-konflikten som sin viktigaste valfråga, jämfört med bara 3 % av allmänheten. I extravalet i Rochdale i februari störtade George Galloway en Labour-majoritet genom att köra en uttryckligen pro-Palestina-kampanj. Efter att ha vunnit sa Galloway i sitt segertal: ”Keir Starmer, det här är för Gaza.” I lokalvalet i maj vann pro-palestinska kandidater i områden med hög muslimsk befolkning.

Medvetna om allt detta har politiska partier och kandidater varit angelägna om att deklarera sitt stöd för den palestinska saken.

I Labourpartiets manifest står det att man kommer att kräva ett omedelbart vapenstillestånd i Gaza och frigivning av alla gisslan. Det står att:

Vi är fast beslutna att erkänna en palestinsk stat som ett bidrag till en förnyad fredsprocess som resulterar i en tvåstatslösning med ett säkert och säkert Israel vid sidan av en livskraftig och suverän palestinsk stat.

Dessa uttalanden finns tydligt i manifestet för att locka muslimernas röst. Israel tror att ett erkännande av en palestinsk stat skulle belöna terrorism och att resultatet skulle bli en ny terroriststat. Att erkänna en palestinsk stat kommer inte att bidra till att uppnå fred i regionen.

Liberaldemokraternas manifest säger också att de kommer att kräva en omedelbar vapenvila och ”ge utrymme för att nå en tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser med säkerhet och värdighet för israeler och palestinier”. 1967 års gränser betyder före sexdagarskriget 1967 då Israel lyckades erövra de strategiskt viktiga Golanhöjderna. Om man minns att nästan så snart Israel drog sig tillbaka från Gaza 2005, avfyrades missiler från Gaza in i Israel, skulle situationen bli ännu värre om Israel skulle dra sig tillbaka från Golanhöjderna. Palestinierna skulle då kunna skjuta missiler mot Jerusalem och Tel Aviv.

Miljöpartiet har också för avsikt att erkänna en palestinsk stat, liksom SNP. Plaid Cymru går vidare genom att också uppmana israeliska regeringsministrar att hållas ansvariga för krigsförbrytelser, inklusive folkmord, och uppmanar ”den brittiska regeringen att utvisa den israeliska ambassadören tills den israeliska regeringen upphör med sina apartheid- och illegala handlingar”. Man vill också ha ett förbud mot vapenförsäljning till staten Israel.

Utöver manifesten har vi sett enskilda kandidater som efterlyser erkännande av en palestinsk stat. Labour-kandidaten Sarah Owen är ett exempel som twittrar sitt stöd för den palestinska saken i färgerna på den palestinska flaggan.

Labour-kandidaten Sarah Champion, som har varit parlamentsledamot för Rotherham, har också twittrat sitt stöd för palestinierna i en tweet med palestinska färger.

Det här är en ganska stor vändning för Sarah Champion som avgick som Shadow State Minister for Women and Equalities 2017 efter att ha skrivit att: ”Storbritannien har problem med att brittiska pakistanska män våldtar och utnyttjar vita flickor.” Detta är bara ett faktum och ett faktum som särskilt har påverkat hennes valkrets i Rotherham. Ändå är det ett politiskt inkorrekt faktum som hon tvingades avgå och be om ursäkt för. Hon har gått från att vara en orädd förkämpe för offren för dessa groominggäng till att främja den palestinska saken för att locka muslimska väljare.

Många andra Labour-kandidater stöds av Labour Friends of Palestine och Mellanöstern, vilket kräver ”omedelbart erkännande av staten Palestina av den brittiska regeringen”. Webbplatsen listar för närvarande 70 tidigare Labour-parlamentsledamöter som bland sina anhängare.

 

Den muslimska rösten

Tidigare i år dök ett nytt initiativ i brittisk politik upp – The Muslim Vote. Min kollega Carys Moseley gjorde en detaljerad exponering av The Muslim Vote (TMV) förra månaden.

TMV har tweetat 17 krav till Keir Starmer. Dessa inkluderar: att erkänna en palestinsk stat, avsluta militära band med Israel, tillåta muslimer att be i skolan, ta bort den nya ”extremism”-definitionen, anta APPG-definitionen av islamofobi och se till att sharia-kompatibla pensioner finns tillgängliga på alla arbetsplatser. Det är en ganska lista och, som jag har skrivit tidigare, att anta APPG-definitionen av islamofobi skulle resultera i en islamisk hädelselag.

Tillvägagångssättet för TMV är ibland ganska hotfullt. I en nu raderad tweet sa TMV: ”Nu @UKLabour är det läskiga för dig att vi bara kommer att bli starkare härifrån. Du kanske vinner striden 2024 men vi är här för 25-åriga kriget. Och det kommer inte att se vackert ut för Labour om det fortsätter som det är idag.”

TMV har rekommenderat kandidater för flera valkretsar i detta val. Många av dessa är oberoende kandidater. Vissa ställer upp för Miljöpartiet, och några för Arbetarpartiet i Storbritannien – George Galloways parti. Ett par godkända kandidater är liberaldemokrater.

TMV har introducerat islamisk sekterisk politik i Storbritannien. Islam har inte påverkat Storbritanniens politik tidigare på något meningsfullt sätt. Nu har det börjat. Detta inflytande kommer sannolikt bara att öka härifrån.

 

Utsatta kandidater

En kandidat som godkänts av The Muslim Vote, Akhmed Yakoob, ställer upp som en oberoende kandidat i Birmingham Ladywood som har 42% muslimska väljare. Han har tvingats be om ursäkt efter att ha sagt i en podcast tidigare i år att ”70 % av helvetet kommer att vara kvinnor”. Han gjorde också olämpliga kommentarer om våld i hemmet. Hans kampanj är centrerad på stöd för Palestina, med affischer som uppmanar folk att ”låna Gaza din röst”.

En Plaid Cymru-kandidat lades ner efter att Telegraph avslöjat att hon hade gillat tweets från Nick Griffin, den tidigare ledaren för BNP, och hade gillat ett inlägg på sociala medier som beskrev Hamas som ”motståndet”.

Fler exponeringar kommer utan tvekan att dyka upp med tiden.

 

Islam påverkar nu Storbritanniens politik

Vad som än händer i detta val, som kan visa sig vara historiskt av andra skäl, kan det mycket väl gå till historien som det första valet i Storbritannien där islam hade ett betydande inflytande. Islams inflytande bara ökar med tiden eftersom islam växer snabbare än andra religioner. Om detta är det första valet med islamiska faktorer som spelar in, kommer det definitivt inte att vara det sista.