Khotba

Fredags khotba 2023-10-06

Att leva tillsammans

Sheikh Antonio de Diego González

 

Prisad vare Allah, skaparen, den som är början till allt och den som skapar allt. Allahs böner och Hans välsignelser vare hos den som upprätthåller det absoluta värdet och är värd att berömmas, vår profet och på hans folk och hans följeslagare ända till Domedagen.

Kära systrar, kära bröder, vi är inbjudna att leva tillsammans. Samexistens är en av kärnorna, tillsammans med ibada, i vår existens i Allahs skapelse, hyllning och ära hör till Honom. Vår framtid formas av att möta andra, leva med dem och försöka förstå dem. Förstå dem eftersom de är olika och lika med oss. Lev tillsammans med dem för att till fullo njuta av skapelsen som Allah, den Högste, har gett oss alla.

Detta är ett viktigt mål som vi måste sträva efter som troende, som medvetna och levande människor som, fulla av barmhärtighet, följer den mest perfekta skapade varelses väg. Om vi ​​gör som han kommer vi att förstå versen i Surah Tawba som säger:

Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Guds ord; för honom sedan till en plats där han är i trygghet. De är nämligen människor som inte vet [vad Islam innebär]. (9:6)

Att leva tillsammans är varken lätt eller enkelt, utan det innebär snarare att underkuva vårt ego (nafs) och vår önskan om ett större gott, för en djup förståelse och framför allt för att vara helt genomsyrad av potentiell barmhärtighet mot skapelsen som Allah, den Högste, har ingjutit den här världen genom sin Budbärare. Att leva tillsammans är att leta efter oss själva i den andre, att bryta våra gränser och utan ord utropa Budskapet som Allah har uppenbarat för oss. Acceptera mångfalden som vi får höra i surat Yunus:

Om detta hade varit din Herres vilja skulle alla jordens invånare helt visst utan undantag ha antagit tron. Men kan du [Muhammad] påtvinga människorna tron? (10:99)

Vår värld blir allt mer individualistisk, våra samhällen blir allt mer det. Vi letar bara efter oss själva och glömmer att alla skapade varelser har en mening. Det är allt svårare för oss att se på oss själva på avstånd, att se storheten på avstånd, att leva den och ritualisera den. På arabiska hänvisar taaiysh inte bara till livet, utan till det levande, till tiden och sökandet efter liv, till de ritualer som tillfredsställer vår kropp och själ för att vända oss i Allahs riktning. Och samexistens är en av dem, kanske den mest komplexa eftersom den tvingar oss att bryta oss själva, korsade av ödmjukhet, för att broderligt välkomna den andres blick.

All skapelse är symboler som måste tolkas. Allah, den Högste, har bara tillhandahållit få entydiga tecken. Detta liv tillsammans är en symbol för att söka uppfyllelse, att respektera och lyssna, att utöva god artighet, för att rena vårt svaga hjärta. Och även så kommer det inte att finnas en person som kommer att kunna se samma sak som en annan, alla kommer att få sin tolkning från sitt förnuftiga hjärta. I en värld där hjärtat bara är en muskel bör vi återigen placera det som ett vitalt centrum, ett subtilt utrymme som fångar och känner, som färgar och renar sig för oss. En plats där du kan uppfatta det subtila.

Men för att leva tillsammans måste man lyssna på sig själv och prata med sig själv. Dialog med sig själv är grundläggande, att leva tiden för Allahs eviga nutid är en väsentlig förutsättning för att känna skapelsen, för att se att Allah, den Högste, har fyllt vår värld med symboler som vi måste tolka för att leva fullt ut. Innan vi ger lektioner, moraliska och sociala, till andra måste vi ge dem till oss själva.

Dialog med sig själv kräver intimitet, lugn och ödmjukhet. Den uppriktiga troende möter sig själv och måste utan någon skam eller skuld se sina gränser, sina tomma utrymmen och egots reflektioner. Denna dialog öppnar dörren till att förstå att vi är ytterligare en del av en gigantisk skapelse att leva med, som vi söker mening bortom oss själva eller våra nära och kära.

Att leva tillsammans innebär att acceptera oss själva, acceptera andra, förstå Allahs regler och anta Budbärarens sunna som ett stöd. Många strävar efter att göra detta svårt, att inte samexistera, att sprida rädsla och fulhet inför gudomlig skönhet, att inte förstå att Budskapet, hur universellt det än är, måste nå hjärtat av varje varelse före samhället. Må vi inte avvisa ”den andre” för att inte vara i ett ”vi”.

Därför, inför dem som begränsar vårt liv, måste en uppriktig troende se med en bred blick full av barmhärtighet. Vår din kan och får inte bli enbart en ansamling av gränser och förbud utan snarare en källa för att fräscha upp oss själva. Må den som kommer kunna leva med oss ​​med den gästfrihet och goda artighet som vår älskade profet Mohammed lärde oss. Fullt medvetande kräver ödmjukhet och uppriktighet från oss.

Att leva tillsammans är att anta universaliteten av Allahs, den Högstes, budskap för alla varelser, vilket eliminerar önskan om exklusivitet och egen tillhörighet. Och varje hjärta bestämmer hur mycket det vill ta. Om vi är medvetna om det, kan inget mer begäras av oss.

Må Allah ge oss förutsättningar att leva tillsammans, förstå och existera i sin skapelse. Må Allah vägleda oss längs en fast och rak väg, eliminera svårigheter och okunnighet. Må Allah ge oss sin frid så att vi, likt speglar, kan reflektera den till andra som behöver den. Må Allah försegla detta i vårt kärleksfulla hjärtas glöd och i stillheten i vårt förnuftiga hjärta så att denna andlighet äger den djupaste delen av vårt väsen. Må Allah ge oss nyckeln till att leva tillsammans och efterlikna hans perfekta Budbärare. Amen

Låt oss be Allah om ljus och fred att vara tacksamma för hans skapelse och övervinna rädslor för den autentiska kraften som borde styra våra hjärtan.

Låt oss be Allah genom renhet att öka vår tro, rena våra hjärtan och fylla dem med Islams ljus.

Låt oss be Allah att rena våra förfäders själ, vår, våra föräldrars och alla troendes.

Efter att ha sagt detta ber jag Allah välsignelser för alla. Må våra ord vara under lydnad till vår Herre, världarnas herre.

Amen

 

 

Fredag den 3 Jumada Al-Awwal 1442/18 december 2020

Cordoba – Spanien