Efterfrågan från icke-muslimska länder på halalprodukter ökade i och med covid-19-pandemin, sade Zafer Soylu, chef för Halal Accreditation
Agency (HAK) i Turkiet.

”Vikten av säker, hälsosam, ren mat har vuxit fram i och med pandemin. Speciellt i Fjärran Östern har icke-muslimska konsumenter börjat visa
stor efterfrågan på halal-certifierade produkter, sade han till Anadolu Agency (AA).

Soylu sa att nu används halalcertifieringen inte bara inom områden relaterade till mat utan även inom tjänstesektorn.

Soylu påpekade att Turkiets halalstandarder är baserade på 16 riktlinjer publicerade av Organisation of Islamic Cooperation (IOC) Standards and
Metrology Institute for Islamic Countries (SMIIC) på detta område. Han sade att: ”Dessa standarder verkar bara innehålla islamiska och
fiqh-regler, men de andra aspekterna av arbetet vi talar om bör inte glömmas bort. Hygieniska, rena, hälsosamma produkter, att inte ge falsk
och vilseledande information till konsumenten och till och med kvalitet är inom ramen för halal-standarder.”

”SMIIC-standarder inkluderar hygien, renlighet och hälsoaspekter samt fiqh-dimensioner” sa han.

Soylu uppgav att de såg ett ökande intresse för halalstandarder från icke-muslimska länder och deras befolkningar.

”Det fanns en efterfrågan på alla halal-certifierade produkter före pandemin, denna efterfrågan intensifierades nu när betydelsen av sådana
faktorer kom i dagen med pandemin.”

Soylu påpekade att halal-certifiering huvudsakligen växte fram och blev utbredd i icke-muslimska länder och att: ”Människor som bor i
icke-muslimska länder har tillgripit halal-certifiering för att känna sig trygga. De flesta av ansökningarna till oss kommer från
icke-muslimska länder.”

Soylu påpekade vidare att ett internationellt system bör upprättas för ömsesidigt erkännande av halalcertifikat utfärdade enligt de 16
standarder som fastställts av SMIIC.

”Internationell handel bör drivas utifrån dessa standarder. Halalcertifikatet utfärdat i ett land måste vara giltigt i andra länder under
normala förhållanden.”

”För detta måste det finnas en ackrediteringsmekanism. Det är viktigt att halalcertifieringsorgan utfärdar certifikat enligt de
ackrediteringsstatus som ges av ackrediteringsinstitutioner som erkänns av SMIIC. Dokument måste också vara acceptabla över hela världen.
Tyvärr har olika länder idag olika halalstandarder och halalcertifieringsmetoder. Olika ackrediterings- och inspektionssystem skapar kostnader
för våra exportörer”, förklarade han.

Soylu sa att många livsmedelsexportörer får olika halalcertifikat för olika länder, och kostnaden är mycket hög, han noterade att: ”Om du inte
kan upprätta en mekanism för ömsesidigt erkännande och tillhandahålla ömsesidigt erkännande av halalcertifikat, ökar både kostnaden för
producenterna och konsumenterna börjar tveka om vilken produkt som är halal och ren.”

Den globala halalmarknaden, mestadels vänder sig till muslimer men lockar också de som föredrar noggrant inspekterade produkter, uppgår för
närvarande till cirka 7 biljoner dollar, enligt tidigare uttalanden.

Området omfattar många sektorer som kosmetika, kemi- och rengöringsprodukter, jordbruksprodukter, livsmedel, energi, turism och finans.

Turkiet, som är hem för en stor befolkning som identifierar sig som muslim, strävar efter att vara en pionjär på detta område.