Yaratullah Monturiol
Koranen säger att i ett enskilt fall, en mans vittnesmål i en rättegång motsvarar två kvinnors (2:282). Dessutom finns det många fall där det inte accepteras alls männens vittnesmål. Ja, i alla frågor som gäller kvinnor som en man vet ingenting om accepteras bara kvinnors vittnesmål, och detta indikerar att frågan om bevisningen är baserad på erfarenhet och kunskap, inte på kön.
Det särskilda fall där en mans vittnesmål är lika två kvinnors vittnesmål är hänvisade till fråga om skuld. Enligt vers 282 i sura 2, behövs det två mäns vittnesmål eller en man och två kvinnors vittnesmål för att bekräfta en skuld. I samma heliga bok finns det en förklaring till detta, att om en av de två kvinnorna glömmer eller missar en detaljer, kan den andra påminna den första. Skälet till denna misstro av en kvinnas minne är absolut kontextuell.
Den reformistiska tänkare Muhammad Abdu förklarade att i forna tider kvinnorna inte brukade delta i affärer eller finansiella frågor. Fallet med Khadija, en kvinna som hade eget företag, var inte så vanligt. Kvinnornas begränsade erfarenhet i dessa frågor var orsaken till att jämställa vittnesmål från en man med två kvinnor, men endast i fråga om skuld och om inte kvinnorna var erfaren inom redovisning, vars vittnesmål klart skulle vara mer värdefullt än män utan sådan kunskap.
När det gäller kvinnornas vittnesmål i domstol, enligt Hassan al Turabi, en kvinnas vittnesmål är lika giltig som en mans, eller ännu mer tillförlitlig i vissa fall.
Han fördömde tron att vittnesmål från två kvinnor i domstol är likvärdig med en mans. Enligt honom alla dessa fördomar och läror har ingenting att göra med islam eftersom Koranens verser hänvisar till några kvinnor som inte hade någon kunskap om vad som diskuterades och därför var deras vittnesmål svag. Han sade att det man vill med sådana tolkningar är att förvirra, vilseleda, och hålla muslimerna i mörkret. I själva verket alla de argument som diskriminerar kvinnorna utifrån ett könsperspektiv i frågor om deltagande eller beslutsfattandet går stick i stäv med den vanliga beteende hos den muslimska gemenskapen under Muhammads tid, och saknar stöd från alla möjliga synvinklar. Det fanns många utbildade kvinnliga följeslagare, bättre än många män och därför blev de deras lärare. Aisha var en av dem, hon hade en bra utbildning och agerade som ledare för gruppen vid flera tillfällen.
Det finns många sätt att ge vittnesmål som till exempel att bevittna ett avtal eller vittna inför en domare eller åklagare. Idag har vi kvinnor som är professionella jurister och affärskvinnor och många män skulle inte kunna konkurrera med dem. I vårt moderna samhälle, där kvinnor har erfarenhet av ekonomisk förvaltning och har det yttersta ansvaret hos många företag, gäller inte längre regeln. I andra fall av vittnesmål erkänner samma islamiska lag giltigheten hos kvinnornas vittnesmål och deras likvärdighet med männens.
