Ali Alejandro Badrán – lavoz.com

Under de senaste åren, på grund av tekniska framsteg inom molekylärbiologi och genetik upplever medicinen historiska ögonblick. Dessa stora framsteg inom vetenskapen om det mänskliga livet verkar ge människan kontrollen över reproduktion, ärftlighet och nervsystemets områden.

Man kan nu förutse vissa sjukdomar eller missbildningar i ett mycket tidigt stadium av embryos utveckling. Man kan också, genom genetisk manipulation, lägga in i en mänsklig kromosom en frisk och funktionell främmande gen samt korrigera en defekt gen.

Detta fantastiska framsteg inom biologin har lett till stora hopp i medicin, men den kan också skapa problem, bland annat med medicinskt assisterad befruktning, vilket medför risk för att bland tillhörighets begrepp eller generera tusentals embryon, vars existens utgör ett samvetsproblem inte bara moraliskt, utan också laglig.

Fosterdiagnostik kan också leda till eugenik, som innebär möjligheten att välja barn utifrån föräldrarnas smak. Genetisk manipulation, plastikkirurgi för gener, kan komma att ändra arvsmassan hos individer och med det hota friheten och den mänskliga artens överlevnad.

Transplantationer kan generera kommersiell handel med organ och hotar att förvandla den mänskliga kroppen till ett lager av reservdelar, redo för användning. Behovet av att definiera en moralisk attityd och medvetenhet, eller uppnå en social konsensus mot många av dessa nya problem, har gett upphov till en ny disciplin, etiken i biovetenskap eller bioetik.

Om ordet moral var det enda som användes ganska länge, begreppet etik är en del av den, eftersom etik är ifrågasättandet som kommer före införandet av den moraliska lagen, den är ett uttryck för återhållsamhet.

Läkaren, vars rättesnöre är den hippokratiska eden, står inför juridiska, etiska och religiösa problem som måste lösas på plats och omedelbart.

Islamisk moral

Det är därför som Islam ger stor vikt till denna fråga, genom att ta upp den islamiska moralens syn inom bioetik, med tanke på de stora aktuella frågor såsom ofrivillig abort, assisterad befruktning, diagnos prenatal, genteknik, organtransplantationer, genetiska markörer som avslöjats av det mänskliga genomet och dödshjälp, för att nämna några.

Den definierar dessutom två grundläggande begrepp, den mänskliga personen och hjärndöd, vilka är bioetikens viktigaste faktorer som villkorar den islamiska moralens beteende.

Nyligen har det etablerats en Världsråd för Muslimska Hälsoministrar, som anordnade en världskongress i Kuwait, där man behandlade dessa frågor och fastställde att de islamiska principerna är respekt för det fysiska integritet, respekt för den mentala integritet och bevarande av släktträden eller människors härkomst.

Den slutliga texten av kongressens uttalande sammanfattar följande: ”Enligt Koranen och profeten Muhammed, ingen har rätt att avsluta sitt eget liv eller någon annans, även när man lider av en obotlig sjukdom”.