Middle East Eye

261111

 

Sedan fyra dagar tillbaka bor 48-åriga Nahla al-Majdoub och hennes familj på åtta personer hos grannar i västra Gaza stad, efter att deras tält förstörts i det senaste kraftiga regnovädret.

Majdoub och hennes familj hade bott i ett provisoriskt tält vid Gazas hamn i nästan två år, sedan deras hem i norra Gazaremsan förstördes under Israels markinvasion.

Men när kraftiga regn och hårda vindar drog in över den belägrade enklaven förra veckan, kunde deras bräckliga skydd inte längre hålla dem säkra.

De sov när stormen drog igång. De vaknade av åska och regnvatten som strömmade in i tältet – det trängde igenom taket och översvämmade marken under dem.

”Jag vaknade genomblöt. Jag såg på mina barn, som också var blöta och omgivna av vatten. Vi grät i ren hjälplöshet; vi visste inte vad vi skulle ta oss till eller hur vi skulle skydda dem”, berättar Majdoub.

”Jag försökte ösa ut vattnet ur tältet, men det fortsatte att strömma in genom hål i tältduken och underifrån i takt med att vattenmassorna vällde in.”

I takt med att vinden tilltog började delar av tältduken att slitas loss. Rädd för att tältet skulle rasa samman i det kraftiga regnet – med hennes små barn därinne – bad Majdoub grannar om hjälp att säkra konstruktionen och lägga mer sand runt kanterna.

Men situationen förvärrades snabbt.

”Jag bestämde mig för att ta med barnen och söka skydd i ett av grannarnas mer stabila tält. Just som vi skulle flytta på oss slets tältduken loss och tältet rasade samman – med en av mina döttrar fortfarande kvar därinne”, säger hon.

”Alla våra kläder, madrasser och ägodelar blev genomblöta. Jag stod där i regnet och såg på det raserade tältet och allt vi hade förlorat, helt rådvill om vad jag skulle göra.”

Familjen lyckades rädda sina madrasser, men de förblev blöta. Majdoub berättar att hennes barn har burit samma blöta kläder i fyra dagar, eftersom alla få plagg de ägde blev genomdränkta. Översvämningarna har förvärrat den svåra situation som Majdoub har befunnit sig i sedan hon skadades i en israelisk flygattack i oktober 2025, då hon var ute och handlade åt sin familj.

”Splitter från roboten slet sönder mina tarmar. Jag genomgick flera operationer, och läkarna berättade att de hade gett mig konstgjorda tarmar”, säger hon.

”Jag behöver regelbunden medicinering som kostar 170 shekel i veckan – medicin jag måste ta efter att jag ätit – men jag har inte råd med den. Jag har ständigt ont, och kylan gör det bara värre.”

Majdoub oroar sig också för sin sjuåriga dotter Aya, som har diabetes, i en tid då familjen står inför ännu en vinter utan en ordentlig bostad.

”Vi är en fattig familj. Vi har inte råd att köpa ett nytt tält eller en ny presenning varje gång en kraftig vinterstorm drar in. Ibland måste jag be grannar om mat till barnen”, säger hon.

Majdoub och hennes familj bor hos grannar tills vädret blir bättre och de kan försöka bygga upp sitt skydd igen.

”Det är sorgligt att min familjs största dröm nu bara är att ha ett rejält tält som tål kraftigt regn och skyddar oss mot kylan”, säger hon.

 

”Vi var genomblöta och kunde inte sova”

För 33-årige Sameh Doghomoush blottlade den senaste stormen begränsningarna i hans försök att skydda familjen inför ännu en vinter i Gaza.

Doghomoush, hans fru och deras tre söner bor i sitt delvis förstörda hus i stadsdelen al-Sabra, öster om Gaza stad.

Efter erfarenheterna från föregående vinter försökte Doghomoush förbereda sig inför det senaste regnovädret, sedan han fått kännedom om det via sociala medier. Han köpte fler presenningar och ägnade två dagar åt att täta hål i taket och täcka över byggnadens raserade väggar.

Han och hans fru Sana, 27, placerade också baljor och kastruller under de största hålen i taket för att samla upp regnvattnet och hindra det från att sprida sig i huset.

Men deras ansträngningar var förgäves; redan några timmar efter att regnet börjat falla hade de misslyckats. ”Regnvatten översvämmade mitt hus genom det förstörda taket och de krossade fönstren. Vi var genomblöta och tvingades sitta i mörkret och vänta till morgonen, utan möjlighet att sova”, berättade han.

”Mina tre söner blev förkylda, och för varje ny våg av regn blev vi alla sjuka.”

Doghomoush berättade att hans familj inte hade fått något tält eller någon presenning sedan kriget började, trots att de var i akut behov av material för att skapa skydd.

”Kanske prioriteras de som bor ute på gatan, men vi behöver också hjälp. Gränsövergångarna måste öppnas och mer nödvändiga förnödenheter måste tillåtas in i Gaza, så att vi kan skydda oss själva och våra barn mot vintern”, sade han.

Före kriget, berättade Doghomoush, var hans hem 180 kvadratmeter stort. Han ägde också en fiskrestaurang och en bil – allt gick förlorat under Israels treåriga krig.

Sedan dess har han använt sina besparingar till mat, transporter, ved, presenningar och andra grundläggande förnödenheter för att överleva.

”Det internationella samfundet bär en del av ansvaret på grund av sin tystnad och sin underlåtenhet att hålla Israel ansvarigt eller utöva påtryckningar för att säkerställa att humanitärt bistånd släpps in och att skydd ges”, sade Abu Rokbeh till MEE.

”Israel försöker framställa den palestinska frågan som en humanitär kris snarare än som en politisk fråga som rör ett folk som strävar efter att utöva sin rätt till självbestämmande, uppnå nationellt oberoende och upprätta en självständig stat.

Israel försöker rikta världens uppmärksamhet mot den humanitära dimensionen på bekostnad av den politiska, i stället för att hantera frågan som en politisk angelägenhet som kräver en politisk lösning.”

Abu Rokbeh tillade att allvaret i en eventuell kursändring i USA:s politik under den kommande perioden bör bedömas utifrån konkreta händelser på marken.

Detta innefattar huruvida den palestinska teknokratiska kommittén ges möjlighet att axla sitt ansvar i Gaza, huruvida en internationell stabiliseringsstyrka sätts in, och huruvida Israel tvingas dra sig tillbaka från de områden som landet nyligen har ockuperat – områden som utgör 70 procent av Gazaremsan.

Abu Rokbeh sade vidare att ett genomförande av det humanitära protokollet och en skyndsam ökning av biståndsleveranserna till Gaza skulle vara viktiga tecken på en verklig politisk kursändring.

Enligt FN:s samordningsorgan för humanitärt bistånd lever omkring 65 procent av Gazas befolkning – cirka 1,4 miljoner människor – i tält eller provisoriska skydd.