”Stödja krig”: NATOs hemliga kontakt med filmindustrin utlöser rädsla för propaganda

The Palestine Chronicle

260504

 

The Guardian rapporterade på lördagen att NATO har hållit möten bakom stängda dörrar med film- och tv-proffs i Europa och USA, vilket har lett till anklagelser om att alliansen försöker påverka kulturella berättelser till sin fördel.

Enligt rapporten har NATO redan organiserat möten i Los Angeles, Bryssel och Paris, med ytterligare ett möte planerat till juni i London med medlemmar av Writers’ Guild of Great Britain (WGGB).

Möten beskrevs av arrangörerna som en ”serie intima samtal” inriktade på den ”föränderliga säkerhetssituationen i Europa och bortom”.

Tidigare NATO-talespersonen James Appathurai, nu biträdande biträdande generalsekreterare för hybrid-, cyber- och ny teknik, förväntas delta tillsammans med andra allianstjänstemän.

 

Oro över ”propaganda”

Vissa inbjudna författare reagerade negativt på initiativet. Den irländska manusförfattaren Alan O’Gorman berättade för The Guardian att det planerade Londonmötet var ”upprörande” och ”uppenbarligen propaganda”.

”Jag tyckte det var tondövt och galet att presentera detta som någon sorts positiv möjlighet”, sa han.

O’Gorman menade att mötena verkade syfta till att uppmuntra positiva skildringar av Nato i film och tv.

”Jag tror att mötena är ett försök från Nato att få ut en del av sitt budskap i film och tv”, sa han.

Han tillade att flera inbjudna skribenter kände sig obekväma med tanken att ”konst skulle användas på ett sätt som stöder krig”.

”De kände att de ombads att bidra till propaganda för Nato”, sa han.

 

Projekt som enligt uppgift redan är under utveckling

Enligt ett e-postmeddelande från WGGB som citeras av The Guardian sa arrangörerna att tidigare möten redan hade bidragit till ”tre separata projekt” som för närvarande är under utveckling.

I e-postmeddelandet stod det enligt uppgift att Nato grundades på ”tron att samarbete och kompromisser, att vårda vänskap och allianser, är vägen framåt”.

Det tillade att ”även om något så enkelt som det budskapet hittar sin väg in i en framtida berättelse, kommer det att räcka”.

Mötena genomförs enligt uppgift enligt Chatham House-reglerna, vilket gör det möjligt för deltagarna att diskutera information som mottagits utan att offentligt identifiera talare eller deltagare.

 

Varningar om militärt inflytande på kulturen

Manusförfattaren och producenten Faisal A. Qureshi uttryckte också oro över förhållandet mellan kreativa industrier och militära institutioner.

”Risken för alla kreativa personer som dyker ner i denna otillskrivliga värld av underrättelsetjänster eller militära briefingar är att de kan bli förförda att tro att de nu har hemlig kunskap”, sa han till The Guardian.

Han varnade för att kreativa personer skulle kunna börja acceptera ”kränkning av mänskliga rättigheter” eller militariserad politik som motiverad ”för det allmänna bästa”.

Qureshi ifrågasatte om författare tillräckligt skulle ifrågasätta information som presenteras i sådana sammanhang.

”De har bara fått något som har ett täcke av sanning från en auktoritet”, sa han.

 

NATO försvarar initiativet

NATO försvarade enligt uppgift mötena och sa att de organiserades som svar på intresse från underhållningsproffs som ville bättre förstå alliansen och internationella säkerhetsfrågor.

En NATO-tjänsteman berättade för The Guardian att initiativet involverade ”skönlitterära författare inom underhållningsbranschen”, inklusive ”manusförfattare, showrunners och författare”.

Tjänstemannen sa att sessionerna inkluderade engagemang med NATO-representanter, civilsamhällesgrupper och tankesmedjor.

WGGB försvarade också sin roll och uppgav att det att vidarebefordra inbjudan ”inte nödvändigtvis representerar ett stöd” för NATO.

”Våra medlemmar är fria tänkare”, sa facket.

The Guardian noterade att förespråkare för starkare offentligt NATO-engagemang i allt högre grad har uppmuntrat samarbete med kulturindustrin.

Tidigare i år uppmanade Centre for European Reform regeringar att arbeta närmare filmskapare, manusförfattare och andra kulturpersoner för att bygga upp ett offentligt stöd för högre militära utgifter och försvarspolitik.