”Oförlåtligt”: Araghchi fördömer samordningen mellan Förenade Arabemiraten och Israel under kriget mot Iran

The Palestine Chronicle

260515

 

Irans utrikesminister Abbas Araghchi kritiserade skarpt Förenade Arabemiraten på torsdagen, efter avslöjandena om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i hemlighet besökte Gulfstaten under det amerikansk-israeliska kriget mot Iran.

”Netanyahu har nu offentligt avslöjat vad Irans säkerhetstjänst för länge sedan förmedlade till vår ledning”, skrev Araghchi på onsdagen på X efter att Netanyahus kansli bekräftat besöket.

Enligt Netanyahus kansli träffade den israeliske premiärministern Förenade Arabemiratens president Mohamed bin Zayed Al Nahyan under resan.

”Fiendskap med Irans stora folk är en dåraktig chansning. Samverkan med Israel i detta fall: oförlåtligt”, sa Araghchi och tillade att ”de som samarbetar med Israel för att så splittring kommer att ställas till svars.”

En källa med kännedom om mötet berättade för nyhetsbyrån Reuters att Netanyahu och Mohammed bin Zayed träffades den 26 mars i Al Ain nära gränsen till Oman och höll samtal som varade i flera timmar.

Avslöjandena kom mitt i allt fler rapporter om militär och underrättelsesamordning mellan Israel och Emiraterna under kriget.

Tidigare i veckan rapporterade Wall Street Journal att Förenade Arabemiraten utförde hemliga operationer mot Iran under konflikten och var värdar för israeliska luftförsvarssystem och personal.

Iranska tjänstemän har upprepade gånger anklagat Gulfstaterna för att underlätta amerikanska och israeliska militära operationer genom att tillåta användning av militärbaser, personal och infrastruktur under kriget.

Teheran har varnat för att länder som bistår attacker mot Iran riskerar att skapa instabilitet inom sina egna territorier.

 

Iran säger att USA inför ”olaglig blockad” mot Hormuz

I ett tal på torsdagen i anslutning till ett BRICS-utrikesministermöte i New Delhi sa Araghchi att Hormuzsundet fortfarande är öppet för kommersiell navigering trots vad han beskrev som en amerikansk ”olaglig blockad”.

Han insisterade på att Iran ”inte hade placerat några hinder” i vägen för sjötrafiken och sa att kommersiella fartyg kunde fortsätta att passera den strategiska vattenvägen.

Samtidigt betonade han att fartyg ”måste samarbeta med våra marinstyrkor”.

Araghchi anklagade Washington för att skada aktiviteten i sundet genom restriktioner och militära påtryckningar och uttryckte hopp om att situationen skulle upphöra med att blockaden hävs.

Kommentarerna kommer samtidigt som spänningarna fortsätter över Gulfstaterna efter månader av militär eskalering utlöst av det amerikansk-israeliska kriget mot Iran och fortsatta störningar på regionala sjövägar.

 

Iran uppmanar BRICS att konfrontera ”hegemoni”

Under BRICS-mötet uppmanade Araghchi medlemsstaterna att fördöma vad han beskrev som ”olaglig aggression” som utförts av USA och Israel mot Iran.

”Det är dags för oss att samarbeta tillsammans för att konfrontera hegemoni”, sa han.

Den iranska utrikesministern anklagade västmakterna för att ignorera ”folkmord, kränkningar av statlig suveränitet och uppenbar piratverksamhet i internationellt vatten” på grund av vad han kallade en falsk känsla av överlägsenhet och straffrihet.

Han hävdade att Iran, liksom många oberoende stater, hade blivit offer för ”olaglig expansion och anstiftan av krig”.

Araghchi sa också att Iran hade kommit starkare ur konflikten.

”Iran är oövervinneligt”, sa han och tillade att påtryckningar bara hade gjort landet ”starkare och mer enat”.

Han betonade att Teheran förblev beredd ”att kämpa med all sin kraft” samtidigt som man strävar efter diplomati.

 

BRICS-splittringar och Kuwait-tvist

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov sa att Moskva hade föreslagit att utfärda ett gemensamt BRICS-uttalande om spänningarna i Hormuzsundet.

Lavrov sa dock att oenigheter mellan Iran och Förenade Arabemiraten förhindrade konsensus inom blocket.

Separat fördömde Araghchi Kuwait för frihetsberövandet av fyra iranska medborgare i Gulfstaterna och anklagade de kuwaitiska myndigheterna för att olagligt attackera ett iranskt fartyg och fabricera anklagelser mot Teheran.

Iran krävde omedelbart frigivning av de frihetsberövade och varnade för att man förbehöll sig rätten att svara.