yenisafak.com
251121
Frankrikes främsta representativa organ för muslimer har utfärdat ett starkt fördömande av en nyligen publicerad undersökning som undersöker muslimska attityder och anklagar forskningen för metodologiska partiskheter som riskerar att förstärka fördomar mot landets muslimska samfund. Franska rådet för muslimsk tro (CFCM) hävdade att undersökningen, beställd av tidskriften Ecran de veille, bidrar till att stigmatisera franska muslimer trots att den presenteras som en objektiv analys av religiösa sedvänjor.
Tvivelaktig metod och resultat
CFCM identifierade vad de karakteriserade som ”många metodologiska partiskheter” som gör undersökningens slutsatser ”ungefärliga, felaktiga och saknar vetenskapligt värde”. Rådet lyfte fram specifika inkonsekvenser och noterade att undersökningens påstående att 35 % av muslimerna deltar i fredagsbönen – vilket representerar cirka två miljoner människor – motsäger den fysiska kapaciteten hos franska moskéer, som kan rymma färre än 500 000 bedjande samtidigt.
Utmanande narrativ om radikalisering
Den muslimska organisationen kritiserade särskilt undersökningens påstående att yngre muslimer uppvisar mer rigorösa eller radikala religiösa utövningar än äldre generationer. CFCM tillskrev denna uppenbara skillnad till väl dokumenterade svarsbias och förklarade att äldre respondenter ofta underskattar religiös utövning medan yngre muslimer kan överdriva religiositet ”som reaktion på en kontext av stark stigmatisering”. Rådet varnade för att sådana tolkningar utnyttjas av antimuslimska grupper för att framställa muslimer som ett ”internt och existentiellt hot” mot det franska samhället.
Motverkande av högerextrema teorier
Trots sin kritik noterade CFCM att vissa undersökningsdata faktiskt undergräver populära högerextrema narrativ, särskilt konspirationsteorin om den ”stora ersättningen”. Undersökningen bekräftar att muslimer utgör högst 7 % av Frankrikes befolkning, vilket motsäger uppblåsta uppskattningar som ofta citeras av extremistgrupper. Rådet försvarade också religiösa utövningar som rituell slakt som ”helt lagliga” och delas av både muslimska och judiska samfund och avvisade tolkningar som positionerar religiös utövning i motsats till fransk lag.