Islamiskt Informations Forum






I Gud den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn



Profeten Hud

Redaktion





En av de första profeterna som skickades till oss efter Noa var Hud, frid över honom. Han skickades till folket i Aad, som sägs ha varit barnbarn till Shem, en av Noas söner, han bodde i södra Arabien i regionen känd som ar-Rub al-Khali, den tomma regionen. Han skickades eftersom människor hade blivit avgudadyrkare.

OCH TILL [stammen] Aad [sände Vi] deras broder Hud. Han sade: "Dyrka Gud, mitt folk - ni har ingen annan gud än Honom! Fruktar ni Honom inte?" Folkets äldste, som [alla] förnekade sanningen, sade: "Såvitt vi kan se, är du omtöcknad till förståndet och vi tror att du ljuger." [Hud] svarade: "Nej, mitt folk! Mitt förstånd är inte omtöcknat. Herren över alla världar har sänt mig [och] jag framför min Herres budskap till er. Jag är en rådgivare som ni kan lita på. Förvånar det er att ni får ta emot en påminnelse från er Herre genom en man ur er mitt som varnar er? Minns att Han har gett er den plats som Noas folk förut intog och stärkt er makt och ert inflytande. Minns [med tacksamhet] Guds välgärningar, så skall det kanske gå er väl i händer."

[Då] svarade de: "Har du kommit för att begära av oss att vi överger det som våra förfäder dyrkade och att vi inte tillber någon annan än Gud? Nedkalla då över oss det [straff] som du hotar oss med, om du har talat sanning!" [Hud] sade: "Er Herre har redan [genom de handlingar Han låter er begå] straffat och förnedrat er och [Han har] öst Sin vrede över er. Tvistar ni med mig om de namn som ni och era förfäder har funnit på utan Guds tillstånd? - Vänta då [på det som skall komma]! Jag skall vänta med er." Och i Vår nåd räddade vi honom och dem som var med honom, men dem som avvisade Våra budskap som lögn och förkastade tron lät Vi förgås till sista man.
(7:65-72)

Det framgår av följande referens i sura Al-Fadjr (Gryningsljuset) att Imran var deras viktigaste stad, att folket i Aad hade en kultur som var mycket utvecklad och deras arkitektoniska färdigheter var högre än alla de andra av sin tid:

HAR DU inte sett hur din Herre gick till väga mot [stammen] Aad? Och mot Iram, [de tusen] pelarnas [stad], vars like aldrig har återskapats på jorden. (89:6-8)

Det är också tydligt i följande vers i sura Ash-Shu'ara' (Poeterna), att de var rika, mäktiga och orättvisa:

[ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn. Och deras broder Hud sade till dem: "Fruktar ni inte Gud Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på; frukta därför Gud och lyd mig! Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

Är det för ert nöjes skull som ni reser minnesmärken på varje kulle och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet? Och varför går ni till väga med sådan grymhet, när ni utövar er makt? Frukta nu Gud och lyd mig! Frukta Honom som har skänkt er allt det som ni [själva] vet, skänkt er boskap och söner, och trädgårdar och källor. Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag!"

De svarade: "Det är likgiltigt för oss om du förmanar oss eller inte förmanar oss; det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid, och vi kommer inte att straffas [för detta]!" Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.
(26:123-140)

Och:

OCH TILL [stammen] Aad [sände Vi] deras broder Hud, som sade: "Dyrka Gud, mitt folk! Ni har ingen gud utom Honom! [Vad ni dyrkar] är era egna uppfinningar! Jag begär ingen lön av er, mitt folk, för detta [budskap]; min lön får jag bara av Honom som har skapat mig. - Vill ni inte använda ert förstånd Be nu er Herre om förlåtelse för era synder, mitt folk, och vänd ångerfulla åter till Honom. Då skall Han låta Sin välsignelse flöda över er och Han skall lägga styrka till er styrka - men återgå inte till ert [förra] syndiga liv!"

De sade: "Hud! Du har inte gett oss klara bevis [för att du är Guds utsände]; ditt ord är inte nog för att vi skall överge våra gudar och vi tror inte på vad du säger. Vi kan bara anta att en av våra gudar låtit något ont drabba dig." [Hud] svarade: "Jag ber Gud vara mitt vittne - och även ni skall vittna - att jag inte har någon del i vad ni gör då ni sätter medhjälpare vid Guds sida. Smid nu era onda planer mot mig utan att ge mig andrum!

Jag litar till Gud, min Herre och er Herre. Det finns inte en levande varelse vars lugg Han inte har fattat i ett fast grepp. Min Herres väg är i sanning en rak väg! Men om ni vänder mig ryggen, [kom ihåg att] jag har framfört till er det [budskap] med vilket jag sändes till er. Min Herre kan låta ett annat folk ta er plats men ni kan inte i något avseende vålla Honom skada. Min Herre vakar över allt."

Och när Vår dom föll [över dem] räddade Vi i Vår nåd Hud och dem som följde honom i tron och Vi räddade dem från ett tungt straff [i livet efter detta].
(11:50-58)

Precis som Noas folk förintades av vatten, Aads folk förintades med luft, en enorm vind:

OCH MINNS hur [stammen] Aads broder - sedan [många] varnare passerat som han hade kännedom om och andra om vilka han var okunnig - varnade sitt folk [som levde] i sanddynernas land: "Dyrka ingen utom Gud! Jag fruktar det straff [som annars kommer att drabba] er en olycksdiger Dag!" De svarade: "Har du kommit för att förmå oss att överge våra gudar? Låt då det som du hotar oss med drabba oss, om du talar sanning!"

Han sade: "Gud ensam har kunskap [om det straff som skall drabba er]. Jag framför [bara] till er det [budskap] som jag har anförtrotts. Men jag ser att ni är dåraktiga och okunniga människor." Och när de såg [straffet som] en molnbank [vid horisonten] som rörde sig i riktning mot deras dalar, ropade de [glatt]: "Se, ett moln! Det skall ge oss regn!" [Hud sade:] "Nej, detta är straffet som ni så otåligt bad om: en stormvind som för med sig svårt lidande och som skall ödelägga allt enligt sin Herres befallning." Och när morgonen kom, kunde ingenting urskiljas annat än [resterna av] deras bostäder. Så lönar Vi de obotfärdiga syndarna.

Vi hade skänkt dem en bättre och säkrare plats på jorden än den som Vi har gett er, och Vi hade begåvat dem med hörsel, syn och förstånd. Men varken deras hörsel eller deras syn eller deras förstånd var dem till någon nytta - de framhärdade i att förneka Guds budskap - och så inringades de av det som varit föremål för deras hån och skämt. Vi har låtit många folk [som levde] i er närhet gå under, trots att Vi på många sätt hade förtydligat budskapen [och varningarna] för att förmå dem att [tänka sig för och] vända om.

Varför fick de ingen hjälp av dem som de tillbad som gudomligheter vid sidan av Gud för att de skulle föra dem närmare [Honom]? Nej, [i nödensstund] övergav [gudarna] dem; det var ju bara en historia som de hade ljugit ihop.
(46:21-28)

Och:

[Stammen] Aad uppträdde övermodigt på denna jord utan varje rimligt skäl och skröt: "Vem är mäktigare än vi?" - Förstod de inte att Gud, som skapade dem, har större makt än de? Men de framhärdade i att förneka Våra budskap, och under [några] ödesdigra dagar sände Vi en rasande, iskall stormvind över dem för att låta dem i detta liv smaka ett förnedrande straff; straffet i det kommande livet skall förnedra dem än mer och de skall inte få någon hjälp. (41:15-16)

Och:

Och i [berättelsen om vad som hände stammen] Aad ligger [samma budskap]: Vi sände mot dem en dödsbringande vind som, där den drar fram, inte lämnar något levande efter sig utan förvandlar allt till multnande ben. (51:41-42)

Och:

STAMMEN Aad förnekade sanningen och hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar! [Till sist,] en lång och olycksdiger dag, sände Vi en rasande stormvind mot dem, som grep tag i människorna, [kastade omkull dem och lämnade dem utsträckta på marken] som palmstubbar, uppryckta med rötterna. Hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar! (54:18-21)

Och:

…och vad [stammen] Aad beträffar utplånades den av en piskande stormvind med iskyla, som Han lät rasa mot dem utan uppehåll i sju nätter och åtta dagar. Där kunde man se människorna ligga utsträckta [på marken] som urgröpta palmstubbar. Kan du [nu] finna några spår efter dem … (69:6-8)

Det är intressant att notera att under detta århundrade har Irams ruiner återupptäckts under ökenstränderna. Enligt resterna man har hittat är det uppenbart att staden hade många kolumner som bar byggnaderna och att folket som bodde där hade välställd och staden blomstrade. Idag finns det inget kvar, budskapet är tydligt, folket i Aad förkastade Allah och motsatte sig Hans budbärare och därför förstördes fullständigt.

Detta [var stammen] Aad. De avvisade sin Herres budskap och satte sig upp emot det sändebud [som Han hade låtit komma till dem], men de gjorde [villigt] vad varje övermodig fiende till sanningen befallde dem. Och [Guds] fördömelse följde dem i detta liv och [skall vila tungt över dem] på Uppståndelsens dag. Stammen Aad förnekade sin Herre - Det är ute med Aad, Huds folk! (11:59-60)


























































































































































Copyright © 2007 Islamiskt Informations Forum